Boss & Zorro

Filmen fick mig att tänka på mina två små änglar där upp i himlen, gud vad jag saknar er, två otroligt underbara hundar.

Boss kom till familjen året då jag skulle fylla 6 och vi skulle flytta till Grästorp. Jag minns första gången jag träffade honom, jag hade sovit hos mormor och mamma ringer och säger att de har en överaskning när de kommer och hämtar mig. När pappa öppnar dörren hem till mormor kommer det inrusat ett gult streck, Boss, han rusar rakt in och börjar mumsa upp kattmaten hos mormor. Så otroligt söt lite krabat, inget päls på magen hade du heller och när du åt så va du alltid lite svullen om magen, som en lite gris. Du var en otrolig familjemedlem och vi fick fantastiska år tillsammans, 13 tror jag att det var. Jag fick aldrig ta farväl av dig, du gick bort tidigt på morgonen, men jag stod hela förmiddan och grävden din gav i 40 graders värme. Jag kommer alltid bära med dig i mitt hjärta, kommer alltid att sakna dig.

Zorro, min alldeles egna lilla svarta vovve. Tyvärr var tidigen inte så lång vi hade tillsammans, men den tiden vi hade var otroligt mysig. Boss höll på att äta upp dig första gången han såg dig, men vänner blev ni. Jag är ledsen för det som hände, jag skulle alltid haft dig nära mig. En av det värsta dagarna i mitt liv var när jag va tog beslut att ta dit liv, det var för din skull, din oroliga själ, jag visste att du inte mådde bra. Jag har nog aldrig gråtigt så mycket som då, jag känner fortfarande smärtan i mig, den dagen kommer jag minns för alltid. Ja önskar du fortfarande var här hos mig du hade nog varit 9 år då.

Ja nu har vi ju ett nytt stjärnskott till famiiljen, lilla Bamse, ja liten och liten vet jag ju inte en 3årig bjässe hihi. Men så otroligt go, bara kärlek och bus i kroppen. Han älskar verkligen alla och han vill bara pussas hela tiden. Han är ju mammas vovven men ändå min lilla grabb. Han sover bredvid mig varje natt och varje morgon kommer han in och väcker mig med en lite puss. Och han kan verkligen medela när han vill gå ut. Och han leker med sig själv, tror inte ja har sett något roligare än när han kastar sina leksaker i luften och hoppar runt, otroligt charmigt. Man kan inte annat än att älska honom.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0